Igår fick jag veta att Exet gift sig med sin T, får väl säga Grattis :)

Det var I som berättade när hon ringde på kvällen, dom hade gift sig på Fredagen för en vecka sen. Jag tror att det är mer grejer på G där, för dom har varit & tittat på hus & på banken. Även om han inget säger så får jag veta det bakvägen.

Även om jag inte har känslor för mitt Ex så sticker det ärligt talat till, han ville aldrig gifta sig när jag tog upp det. Visst är det dyrt men jag bad aldrig om något pråligt bröllop i kyrkan med 100 gäster, jag hade nöjt mig med bara oss, barnen & ett par vittnen. Sen det här med hus, jag lämnade precis allt, jag skrev över lånen & gick en ekonomisk förlust för att han & barnen skulle få bo kvar.....ha råd att bo kvar & nu slänger han allt det åt sidan? Visst inget är klart ännu men det kommer nog bli av. Tycker synd om I, hon vill inte flytta nu när hennes rum precis blivit omgjort.

Det som känns ännu mer är att barnen inte får vara med, Hallå?! Ett bröllop är väl något som ska inkludera barnen också? Även om det bara är ett litet borgerligt? Får dom över huvud taget vara med i planereringar & det som händer eller är det bara för dom att hänga med? I fick veta bakvägen via en kompis att dom kanske ska flytta till ett annat hus. Visst dom lämnar inte orten vi bor på men ändå. Hon har fan i mig (ursäkta) rätt att få veta vad som händer. Det har båda barnen rätt till. Dom har rätt att säga vad dom tycker & känner.

Det går ganska snabbt för exet måste jag säga, visst det är hans liv & förmodligen hans livs kärlek också men jag skulle nog varit försiktigare innan jag rusade iväg & gjorde allt han gjort på två år. Men jag tror nog att det är så att den tjejen han numera är gift med styr lite & hon vill ha en säkerhet ifall det tar slut, hon tänker inte göra som jag.....bara ta mitt pick & pack & flytta ut.

Mitt inlägg låter kanske lite bittert, men det är mina känslor mina tankar & visst känns det när han gör så här. Jag har inga känslor kvar men jag kanske hade haft om vi kämpat ett halvår.....om han hade varit lite mer villig att få det att funka mellan oss. Men enligt honom var det jag som hade problem, i mina ögon är man två i ett förhållande, man är två som ska må bra. Det är den biten som alltid kommer göra ont, känslan av att veta att vi kunde varit en familj. Även om det inte varit så, så hade vi i allafall gett det ett försök. Gett oss ett försök.

 

Loppan

5 januari 2008 11:12

Jobbigt gumman !!
Känner du så så tycker jag du ska prata med S. Du borde ju få en viss del av vinsten eftersom du varit med och betalat lånen i många år. Eller ?!? Tycker som du att man ska involvera barnen. Min mamma och styvfar gjorde samma, gifte sig borgerligt och jag var jättelesden att jag inte fick vara med, och dom köpte hus och bara meddelade att vi skulle flytta, till annan ort och ny skola, det var inget skoj alls och jag blev otrygg och kände mig väldigt sviken..

För övrigt har vi det toppenbra här i stockholm och är jättetrötta idag..

Kraaaaaaaaaaaaaam

http://loppan.net

 

Åsa

5 januari 2008 11:27

Förstår dig så väl.Även om jag inte varit i samma sits.
Klart det känns om han plötsligt gifter sig när han aldrig kom till skott med dig osv även om du inte har känslor för honom på samma sätt numer.

Sedan håller jag absolut med dig att deras far borde ju prata med dem om de ev funderar på annat hus och väga in deras åsikter.
Så att det känner att de är med och involverade i det också.Hur det än sedan blir.
En fundering jag fick är om de behöver större hus om det blir fler barn längre fram?

Sedan hade det ju varit trevligt om de fått vara med på bröllopet även om det kanske var litet och borgerligt. Betyder ju mycket att "få vara med" säkert när man är barn och inte få veta det efteråt.

Stor Kram till dig

http://klackebo.bloggagratis.se

 

Jerry

5 januari 2008 12:39

Ut med känslorna. Bry dig inte om vad vi som läser tycker. Det är viktigt att du får ut det du känner. Sen vad det kallas för spelar ingen roll. Det är du som sätter mallarna här på din blogg. *kramar om*

http://jerbaz.wordpress.com

 

Helén

5 januari 2008 13:00

Vet inte om det är typiskt karlar, men jag märker på mitt ex att han inte alls inkluderar H på samma vis som jag gör med mina barn. För mig är det självklart att barnen ska vara med på såna tillställningar, hade aldrig kunnat gifta mig utan barnen närvarande!!
Vi ser också alltid till att åka på semester när H är hos oss osv. Medans exet ibland verkar passa på när han inte är där...

Jag förstår att det måste kännas en tagg i alla fall, att han kan gifta sig NU. Även om man inte har känslor kvar kan man ju bli sårad ändå, fundera över varför det går så bra nu och inte då.

Det här med ex är verkligen en värld i sig, det är inte lätt! Jag har kämpat mycket, vi har olika åsikter, han har betett sig som en skit, mer eller mindre struntat i H i perioder... ändå är pappa guld värd i H:s ögon, sånt svider också!

Skickar lite kramar!

http://vardagsliv.bloggagratis.se

 

E-K

5 januari 2008 23:09

Jag förstår exakt din känsla. Varken jag eller M har ju träffat nån men ibland får jag för mej att han träffat nån och då kniper det i hjärtat.
Kram till dej!

http://bjornstigens.bloggagratis.e

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Igår var brorsan här & hälsade på, kan inte minnas när vi sågs sist. Överdriver nog inte om jag säger att jag tror det var julen 2008. Oftast ses vi ju bara vid födelsedagar & sånt. Han jobbar också rätt ofta vid dom tillfällena så tiden rinner lätt ...

Jag är verkligen urdålig på att blogga här, kanske borde lägga ner här & bara ha min blogg om graviditeten. Men det känns som det är tillfälligt, mycket kretsar ju kring Bebisen nu. Vi har i allafall kommit in i slutet på år 2009, snart är det n...

Tänk att det ska behöva gå två veckor mellan varje inlägg, men det beror nog mycket på min andra blogg, sen har nästan varje dag sett likadan ut. Sen sist då Kristoffer hade feber har vi hunnit med att fira tre födelsedagar, dock samtidigt uppdelat p...

I Söndags em ringde telefonen här & i andra änden fanns en ledsen pojke som hade rejäl feber, huvudvärk & Mammalängtan. Kunde ju inte göra annat än att säga att han fick komma tidigare. Han har fått vara hemma Måndag & idag men är feberfri & mycket p...

En evighet sen sist, jag vet men jag har ägnat lite tid åt en annan blogg...en låst sådan. Jag har dom senaste veckorna mått lite dåligt & i den bloggen finns förklaringen. Nu mår jag bättre & funderar på att öppna den men vill du ha adress + lösen r...