Tycker inte om att tiden rusar när jag mår bra & har trevligt.....jag vill stoppa tiden. Har haft ett riktigt fint dygn med R, saknar honom redan & skulle mycket väl kunna bli riktigt kär. Jag hoppas & tror att han känner likadant, det kändes i allafall bra när vi sa hej då. Han vill att jag ska komma & hälsa på även om vi inte bestämt något nu. Men det känns som han kanske blir lite osäker på vart han har mig. Igår när vi låg på sängen & kramades så sa han att han tyckte om mig, att han kände det redan när han såg mig vid tåget att han skulle gilla mig. Det gjorde mig så glad för jag tycker ju om honom också.

När han kom ja, först hade han sagt att han skulle ta 15.30 tåget, jag hoppade in i duschen strax innan 14.30 När jag var klar & hade börjar göra mig iordning så ringer mobilen.....då sitter han på det tåget, det var bara för mig att kasta på mig byxor & linne & gå möta upp. Kanske tur för då hann jag inte bygga upp så mycket mer nervositet.

Jag bjöd ju på kycklingenschiladas & det tyckte han var kanongott.....fick så mycket komplimanger. Vi såg lite film & drack cider & bara hade det trevligt. Dessutom ringde han sina barn & talade om för dom att han älskade dom, den ena frågade om han var hos "hon" & ja det var han.....dvs hos mig. Hörde honom säga till pojken att "det är en jättefin tjej". Han är verkligen mysig, frågade tom om han kunde sova över. Självklart :)

Nu skulle jag vilja uppleva dygnet i repris men det blir nog svårt så jag får leva på minnet & vänta på nästa mess som jag hoppas kommer snart.

Kram E