Vet inte vad jag ska skriva, men jag måste göra det, bearbeta lite tankar & trassla upp klumpen i magen.Fortfarande svårt att förstå att L verkligen är borta & jag saknar honom redan. Inga mer småflirtiga sms, aldrig mer en stunds chatt på msn & det svåraste av allt.....aldrig mer en varm härlig kram när vi ses. Vi träffades inte så ofta men vi hade en speciell kontakt. Vi har umgåtts med barna & dom kom så bra överens. Ett förhållande mellan oss hade varit idealet för det stämde verkligen. Men det blev aldrig något då han inte var redo, han ville inte dra in en annan person i sin situation då han var rädd att bryta ner den personen. Nu förstår jag varför, det hade tagit knäcken på mig om vi hade haft något mer. Jag fick ett mess igår kväll från hans Ex, hon frågade hur det var & sa att jag får höra av mig när jag vill. Hon sa också att hon var glad att vi fått prata, hon var säker på att L hade velat det. Jag hoppas verkligen det, att han ville att jag skulle få reda på vad som hänt. Det här känns så svårt, jag vill ha honom tillbaka, känner sådan frustration & hjälplöshet. Hade jag kunnat gjort något mer?? Det gör så fruktansvärt ont att veta att han inte ville leva längre, att han mådde så dåligt att han tog steget över kanten. Hur mådde han den dagen? Tänkte han överhuvudtaget på oss som blir kvar, framför allt sina barn?? Jo det måste han ha gjort, tror inte det var ett lätt beslut. Men han mår förhoppningsvis bra nu.....nu är det jag & hans familj som ska orka leva vidare. Jag kommer aldrig glömma honom, han kommer alltid ha en plats i mitt hjärta & jag hoppas han visste hur mycket jag tyckte om honom.Kram E

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Igår var brorsan här & hälsade på, kan inte minnas när vi sågs sist. Överdriver nog inte om jag säger att jag tror det var julen 2008. Oftast ses vi ju bara vid födelsedagar & sånt. Han jobbar också rätt ofta vid dom tillfällena så tiden rinner lätt ...

Jag är verkligen urdålig på att blogga här, kanske borde lägga ner här & bara ha min blogg om graviditeten. Men det känns som det är tillfälligt, mycket kretsar ju kring Bebisen nu. Vi har i allafall kommit in i slutet på år 2009, snart är det n...

Tänk att det ska behöva gå två veckor mellan varje inlägg, men det beror nog mycket på min andra blogg, sen har nästan varje dag sett likadan ut. Sen sist då Kristoffer hade feber har vi hunnit med att fira tre födelsedagar, dock samtidigt uppdelat p...

I Söndags em ringde telefonen här & i andra änden fanns en ledsen pojke som hade rejäl feber, huvudvärk & Mammalängtan. Kunde ju inte göra annat än att säga att han fick komma tidigare. Han har fått vara hemma Måndag & idag men är feberfri & mycket p...

En evighet sen sist, jag vet men jag har ägnat lite tid åt en annan blogg...en låst sådan. Jag har dom senaste veckorna mått lite dåligt & i den bloggen finns förklaringen. Nu mår jag bättre & funderar på att öppna den men vill du ha adress + lösen r...