Tårarna har runnit igen, men inte av konflikter utan av saknad. Jag saknar redan mina barn trots att dom finns omkring mig, kan någon förstå hur det känns? Dom har varit här över en vecka men det känns som ett par dagar. Jag har ju jobbat en del & inte umgåtts med dom varje vaken stund. Dessutom ska jag jobba ikväll vilket i läget är sista kvällen dom är här & det gör det också tufft. Jag tror nog dom får vara här en natt till om jag vill det, få se imorron hur det känns & vad mina Älsklingar vill. Nu har jag bokat biljetter till imorron, det blir bio.....LasseMajas dektektivbyrå & innan dess blir det mat på stan.

 Ett helt nytt år, första inlägget blev väl inte av det roligaste slaget men jag behöver få skriva av mig sådant också. Vi fick i allafall efter den kaotiska stunden en fin kväll. Till förrätt hade jag gjort tunnbrödssnittar med sallad/salami/brieost/rödlök & räksallad/gurka. Isabella smakade faktiskt den med salami & tyckte den var skaplig då hon plockat bort lite av osten. Kristoffer åt av båda & tyckte nog mest om den med räkröran. Tog även fram ostkuber & kex som dom tog av. En stund efter åt vi varmrätten: Potatisgratäng & smördegsinbakad fläskfilé. Till efterrätt lite senare hade vi päron med minttäcke & vispgrädde. Allt lite lagom komplicerat men ändå gott. Vi hade även lite snacks & choklad. Vi spelade mest Super Mario Kart & vid 12-slaget gick vi ut & firade in det nya året med raketer. En stunds uppesittande till blev det innan vi somnade runt 2-tiden.....allihop, Isabella har återigen en kompis på övernattning. Ikväll har jag jobb igen börjar 16 & slutar 21, lagom många timmar. Imorrn har vi bestämt att barnen ska tillbaka till sin Pappa men det är först på eftermiddagen så vi ska försöka göra något kul innan.....bio kanske?

Vi fick en bra dag igår.....till att börja & sluta med, det var väl lite småirriterat ett par gånger men jag bet mig i läppen. Ska Isabella & jag ha ett bra förhållande får vi båda hjälpa till. Jag körde på i tvättstugan under eftermiddagen samtidigt som jag förberedde maten. Tyvärr byggdes irritationen upp så vid förrätten blev det rent kaos. Det började med att Isabella rynkade på näsan & var tjurig när jag förklarade vad snittarna innehöll.....då orkade inte jag mer, gick bara därifrån & satte mig på toan där tårarna kom. Rickard fick ett utbrott & höjde rösten, sen var båda barna ledsna & rädda. Satt en stund med dom på toaletten, grät, pratade & blev på bättre humör. Sen blev det sakta men säkert bättre & gladare så vi fick en fin nyårsafton till slut.