Är det inte så? Men jag verkar för tillfället hamnat i en av dom värsta delarna, har ju precis åkt ner i en av dom djupaste dalarna men är förhoppningsvis sakta men säkert på väg upp igen, frågan är nu hur högt upp kommer jag innan det är dags för nästa utförsstup? Kanske planar det ut en aning innan det fortsätter upppåt. Jag hoppas på en utplaning, för ingen mår bra av att det går spikrakt uppåt heller.

Livet är ju något som pågår ju hela tiden, det är inte bara att kliva av hur som helst, jag vill inte kliva av helt enkelt. Jag vill gärna veta hur den här Berg & Dalbanan slutar.

Pratade med C imorse & han säger att han tycker om mig för den jag är, den jag blivit av allt som hänt mig sista tiden. Att jag hela tiden fortsätter att ta mig upp, fortsätter kämpa för att må bra. För hur lätt vore det inte att klappa ihop? Bara lägga sig ner & inte gå upp, men det går inte. Jag kan inte för jag har två barn att ta hänsyn till & allt annat runtomkring. Ansvar som den vuxna kvinna jag är.....försöker vara åtminstone. Jag kan inte sluta leva, tänker inte sluta leva, bara för någon eller något bestämt sig för ge mig några motgångar att bekämpa. Jag fortsätter min Berg & Dalbana trots att den är hisnande ibland, trots att den fått mig att gråta, för den får mig även att må bra & det bästa av allt är att mina fina barn faktiskt finns i en vagn bakom mig.

Kram E

 

cat

21 april 2007 14:29

Kämpa på:o)

http://myliv.blogspot.com

 

Liten

21 april 2007 22:26

Förstår hur du menar..livet är en strid..så jobbigt ibland...
Jag har utmanat dig..men om du inte orkar så strunta i den bara, jag fattar isåfall. Du kan ju kolla in här om du vill http://randigahuset.blogspot.com/
Kramar

http://randigahuset.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Igår var brorsan här & hälsade på, kan inte minnas när vi sågs sist. Överdriver nog inte om jag säger att jag tror det var julen 2008. Oftast ses vi ju bara vid födelsedagar & sånt. Han jobbar också rätt ofta vid dom tillfällena så tiden rinner lätt ...

Jag är verkligen urdålig på att blogga här, kanske borde lägga ner här & bara ha min blogg om graviditeten. Men det känns som det är tillfälligt, mycket kretsar ju kring Bebisen nu. Vi har i allafall kommit in i slutet på år 2009, snart är det n...

Tänk att det ska behöva gå två veckor mellan varje inlägg, men det beror nog mycket på min andra blogg, sen har nästan varje dag sett likadan ut. Sen sist då Kristoffer hade feber har vi hunnit med att fira tre födelsedagar, dock samtidigt uppdelat p...

I Söndags em ringde telefonen här & i andra änden fanns en ledsen pojke som hade rejäl feber, huvudvärk & Mammalängtan. Kunde ju inte göra annat än att säga att han fick komma tidigare. Han har fått vara hemma Måndag & idag men är feberfri & mycket p...

En evighet sen sist, jag vet men jag har ägnat lite tid åt en annan blogg...en låst sådan. Jag har dom senaste veckorna mått lite dåligt & i den bloggen finns förklaringen. Nu mår jag bättre & funderar på att öppna den men vill du ha adress + lösen r...