Jag hade en dröm inatt.....minns inte så detaljerat. Det var jag & Exet & barnen, vi var & shoppade tillsammans, på någon billigt allt möjligt butik. Tror i allafall drömmen gick ut på att vi höll på att hitta tillbaka till varann. Men jag minns att jag kände mig väldigt splittrad i drömmen, speciellt att ta valet om jag skulle följa med honom & barnen hem dit eller om jag skulle åka hem till mitt & marsvinen.

Jag vet inte hur jag ska tolka drömmen, jag har inga som helst tankar på att försöka igen & varför skulle det funka bättre i dagens läge.....dessutom är han ju upptagen. Jag tror den symboliserar att jag längtar efter att ha någon i mitt liv.....någon att vara riktigt, riktigt kär i. Men kommer jag bli det igen, just nu känns det väldigt avlägset, mycket beroende på att jag nog har fått svårare att släppa någon nära, för varför skulle det bli annorlunda nästa gång mot alla andra gånger?

Förut har jag alltid haft Hoppet men jag funderar på att sluta hoppas & bara ge upp, se om det finns någon som vill slåss & kämpa för att vinna mitt hjärta. Det är nog ganska svårfångat för tillfället. Se bara på T2, han påstod sig vara seriös & han sa att han ville ha mig.....inte faller jag för det, han visade det väldigt dåligt, har inte hört av sig & han lär nog inte göra det heller.

Men jag tänker inte gräva ner mig utan jag ska vara glad för det jag har tills vidare. Jag har mycket, mer än många andra. Jag har två underbara ungar, jag har ett hem som jag trivs i, jag har mat på bordet, jag har underbara vänner.....ingen nämnd & ingen glömd. Jag har ett par underbara före dettingar som trots att dom inte kunnat ge mig det jag allra mest vill ha så vet jag att dom bryr sig om mig & faktiskt vill finnas kvar i mitt liv. Det handlar om daglig eller nästan daglig kontakt.....inte den där sporadiska som jag har med ett antal. Utan mail, sms & konverstaioner på Msn. Det är dom som stöttar mig när jag mår dåligt & gläds med mig när jag mår bra.

Om jag fick en önskan uppfylld så skulle det vara att L var tillbaka i livet.....han fattas mig & trots att jag inte tänker på honom varje dag så känns det någon gång i veckan tomt, han var en som jag också hade regelbunden kontakt med, som jag kände brydde sig om mig.....den jag är. Tänk om man kunde ha kontakt med himlen.....då skulle jag skriva varje dag.

Kram E

 

Maggan

5 september 2007 18:22

Man har så mycket att vara glad för, som barn o vänner t ex men man saknar ju ändå mannen i sitt liv..

http://kastrullerna.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Igår var brorsan här & hälsade på, kan inte minnas när vi sågs sist. Överdriver nog inte om jag säger att jag tror det var julen 2008. Oftast ses vi ju bara vid födelsedagar & sånt. Han jobbar också rätt ofta vid dom tillfällena så tiden rinner lätt ...

Jag är verkligen urdålig på att blogga här, kanske borde lägga ner här & bara ha min blogg om graviditeten. Men det känns som det är tillfälligt, mycket kretsar ju kring Bebisen nu. Vi har i allafall kommit in i slutet på år 2009, snart är det n...

Tänk att det ska behöva gå två veckor mellan varje inlägg, men det beror nog mycket på min andra blogg, sen har nästan varje dag sett likadan ut. Sen sist då Kristoffer hade feber har vi hunnit med att fira tre födelsedagar, dock samtidigt uppdelat p...

I Söndags em ringde telefonen här & i andra änden fanns en ledsen pojke som hade rejäl feber, huvudvärk & Mammalängtan. Kunde ju inte göra annat än att säga att han fick komma tidigare. Han har fått vara hemma Måndag & idag men är feberfri & mycket p...

En evighet sen sist, jag vet men jag har ägnat lite tid åt en annan blogg...en låst sådan. Jag har dom senaste veckorna mått lite dåligt & i den bloggen finns förklaringen. Nu mår jag bättre & funderar på att öppna den men vill du ha adress + lösen r...