Jag kommer inte att gå sönder även om det känns så nu, men det känns som jag har en avgrund inom mig, & den tar aldrig slut.....i magen sitter en klump som måste lösas upp & bli till tårar, därför plågar jag mig själv nu, skriver & lyssnar på musik. Jag saknar L så det gör ont. Det gör lika ont som när jag blev lämnad av T, men då fanns han kvar, L är borta.....för alltid & kvar finns en underbar plats att besöka men vem vet när jag kan åka dit???

Dom första dagarna var jag i chock, men självklart ledsen. Förra helgen gick hyffsat bra, dagarna innan begravningen började jag känna mig ledsen. Nu när begravningen är över så tar ju inte sorgen slut, snarare tvärtom. Nu är allt över.....definitivt. Han är borta & kommer inte tillbaka. Det svåraste är att jag vill hela tiden skriva & tala om hur mycket jag saknar honom, men till vem ska jag skriva det??? Han kommer ju inte läsa det.

Snacka om att känna sig kluven. Jag vet knappt vad jag känner, vad jag vill & vad jag gör. Hjulet snurrar & det är bara att hänga med. Allt går framåt men jag står still känns det som. Men jag misstänker att det är så det ska vara, att det är en del i processen, bara att ta en dag i taget. Jag vet att jag kommer må bättre en dag. Men den dagen så dras mattan undan igen.....eller??? Ska det här bli vändningen, finns det någon mening med L´s död som jag inte ser i dagsläget??? Frågor. frågor, frågor som jag inte hittar svar på.

Det lär bli fler såna här inlägg misstänker jag men det hjälper faktiskt.Tårarna har fått rinna här, jag har skrivit av mig & jag lyssnar på Snow Patrol´s låt Chasing Cars, så nu känns det lite bättre.

Kram E

Snow Patrol - Chasing Cars

We'll do it all
Everything
On our own

We don't need
Anything
Or anyone

If I lay here
If I just lay here
Would you lie with me and just forget the world?

I don't quite know
How to say
How I feel

Those three words
Are said too much
They're not enough

If I lay here
If I just lay here
Would you lie with me and just forget the world?

Forget what we're told
Before we get too old
Show me a garden that's bursting into life

Let's waste time
Chasing cars
Around our heads

I need your grace
To remind me
To find my own

If I lay here
If I just lay here
Would you lie with me and just forget the world?

Forget what we're told
Before we get too old
Show me a garden that's bursting into life

All that I am
All that I ever was
Is here in your perfect eyes, they're all I can see

I don't know where
Confused about how as well
Just know that these things will never change for us at all

If I lay here
If I just lay here
Would you lie with me and just forget the world?

Idag känns det lite tungt, men vädret är oerhört grått & trist, så snälla L ge mig lite sol så jag kan le igen. Det var ju vad du ville eller hur?? Du hade innan du somnade in haft några fina dagar med U & barnen & jag tror det var i det ögonblicket du kände att det var rätt tillfälle. Att dom fick fina minnen av dig dom sista dagarna. Att falla tillbaka på när sorgen känns svår. Att jag också vet det, gör det här lättare.

Även mina minnen jag har av dig betyder mycket. Ditt första spontana besök, helgerna du kom & stannade över en natt med barna, våra små fika & pratstunder. Din glädje över tatueringen, MCkortet & bågen. Dessa & fler minnen jag har kommer jag vårda ömt & plocka fram lite då & då. Jag ska tänka på dig & veta att du nu mår bra, du lider inte längre.

Jag fick några ord med din familj, bl.a din mamma & en av dina bröder, det verkar vara en fin familj. Förhoppningsvis kommer U & jag ses en dag så barnen får träffas & leka. Skulle betyda mycket både för mig & I & K.

Ta hand om dig.....var du än är, för det finns bara en & det är Du. Jag glömmer dig aldrig.

Kram E.

Nu är den över, det blev en väldigt fin cermoni. U, hans ex har gjort ett bra jobb. Alltihop passade L & han hade säkert tyckt om det han också. Platsen där begravningen var & där hans urna sen ska sättas ner var så fin. Det låg i en lummig skog, mycket träd med små gröna gläntor där gravstenarna var placerade i cirklar i stället för rader. Kapellet var byggt i trä med lite lagom högt i tak & mycket ljusinsläpp. En sån plats skulle jag själv vilja ligga på. Hans kista var i furu & dom flesta blommorna runt om var i rött, blått & vitt.

Själva cermonin inleddes med Oueen´s "Who want´s to live forever"  instrumentalt på elpiano. Sen följde solosång "Tears in heaven" den som jag la in i bloggen igår. Prästen höll en fin begravningsakt med väl valda psalmer som berörde i hjärtat. Han pratade om barnen, att dom precis som mina läst boken om Herr Muffin & gjorde jämförelser, att nu vet L mer om livet efter detta än vi andra.

Tårarna trängde fram med jämna mellanrum.....tom C grät då hon sköljdes över av minnen från begravningar hon varit på. Kändes så skönt att ha henne där. När själva avskedsstunden skulle ske så brast det rejält, alla var så ledsna. När jag gick fram så gjorde C mig sällskap, hon ville inte att jag skulle gå själv. Lade dit min vita ros & sa "Tack för att jag fick lära känna dig, ta hand om dig.....det finns bara en".

Sa efteråt till U att det var jättefint, hon hade gjort ett bra jobb med hjälp av sina kollegor. Stenen som ska ligga på hans plats var också perfekt. En oval lite platt sten med hans efternamn, förnamn & så årtalen på, inga exakta datum. Det var även ett japanskt tecken inristat. Vet inte vad det stod för men ska höra med U.

Efter stunden med smörgåstårta & kaffe & prat så åkte vi tillbaka till kyrkogården för då var just hans plats i ordninggjord. U & barnen hade tillsammans valt ut var dom ville ha honom. Det kommer bli fint. Förhoppningsvis får jag någon gång tillfälle att besöka den & lägga på en blomma.

Kändes igår kväll tomt & jag ville skriva till honom & berätta att nu var var begravningen över & att den var så fin.....men så slog det mig, det var ju honom allt handlade om.

Är glad att jag tog mig dit & fick träffa andra som älskade honom. För det har jag nog någonstans innerst inne gjort, han betydde i allafall mycket för mig.

Kram E

Eric Clapton - Tears in heaven

Would you know my name
If I saw you in heaven?
Would you feel the same
If I saw you in heaven?
I must be strong and carry on
cause I know I dont belong here in heaven...

Would you hold my hand
If I saw you in heaven?
Would you help me stand
If I saw you in heaven?
Ill find my way through night and day
cause I know I just cant stay here in heaven...

Time can bring you down, time can bend your knees
Time can break your heart, have you begging please...begging please

Beyond the door theres peace Im sure
And I know therell be no more tears in heaven...

Would you know my name
If I saw you in heaven?
Would you feel the same
If I saw you in heaven?
I must be strong and carry on
cause I know I dont belong here in heaven...

Alltid när det gått några dar sen mitt senaste blogginlägg har jag svårt att veta hur jag ska börja.....vad jag ska skriva om, men det brukar lossna vartefter. Dessutom har jag just nu rubriktorka. Jag sitter heller inte lika mycket vid datorn som förr, tror mycket av "beroendet" jag hade försvann när jag blev sjuk, när jag inte orkade sitta här så länge. Men det känns skönt, skönt att slippa känna att det är något som lockar. Det finns andra, roligare saker att lägga ner tid på. Dessutom är det ju en annan årstid nu, man vill vara ute istället.

Det börjar bildas en klump i magen nu, inför imorron. Det kommer bli en lång dag, en spänd dag, jag är glad att C följer med som stöd & chaufför. Hon kommer redan på morronen efter att vi lämnat våra respektive barn. Sen åker vi i god tid så vi hittar & hinner tanka & så innan avresa. Har hört att det ska bli regn, men det märker vi väl imorrn. Kanske passar bra med tanke på sinnesstämningen, har ingen aning om hur jag kommer reagera. Dom begravningar jag varit på innan har ju varit när mor & farföräldrar gått bort. Sorgligt men naturligt då dom varit gamla & sjuka. Nu är det en ung människa som skulle haft resten av livet framför sig, & som dessutom valt att somna in själv. Känns tungt, men samtidigt skönt att få det avklarat, få ta farväl.

Annars är det rätt lugnt här, har barna nu & det är lite liv i luckan igen. I följde med en kompis hem idag & jag ska gå & hämta K om någon timme, det är mellisdags på dagis nu & det är bäst han får äta upp först, han tar lite tid på sig.

Kram E

Jag har kämpat med att flytta över en hel del inlägg från en annan blogg. Det kanske ser lite annorlunda ut men det får jag & ni stå ut med.

Kram E

Det har vi väl alla?? Har känt det där behovet sakta men säkert komma krypandes den sista tiden.....inte bara efter den sexuella tillfredsställelsen utan även känna någons hud mot min. Men jag har ju inte velat hamna i den situationen med någon "ny", då ska det verkligen kännas rätt. Jag fick dock lite oväntat besök igår, talar inte om av vem, det får bli min hemlighet. Men det kändes rätt, det kändes så otroligt skönt att få krypa in i hans famn & bara omslutas av omtänksamhet & värme. Känna mjuka smekningar i håret, ansiktet, nacken.....alla såna små känsliga ställen. Det var skönt att vakna tillsammans imorse, trots att jag var tvungen att ställa klockan & gå upp. Jag har för tillfället fått mitt behov av närhet stillat & jag hoppas det inte skapar mersmak. Jag kan väl få känna mig nöjd med den här natten ett tag framöver.Kram E