Kollar ut genom fönstret & vad får jag se???Jo något förbaskat snöblandat skit som kommer ner.....det ska ju vara vår!!!

Det skulle jag bra gärna vilja veta!!Kommer jag bli lycklig det här året eller ska det fortsätta jävlas?? Ge mig gärna svar på det om någon kan. Vad har jag gjort för att gå igenom allt?? Är det mitt straff som kommer för att jag slutade älska mina barns pappa & var otrogen & lämnade honom??? Jag börjar bli less nu, det är inget kul att känna att varje gång jag mår bra igen så rycks den förbannade mattan undan mina fötter. Nu ska jag behöva gå igenom en väns bortgång också. Har sån lust att skrika & svära & förbanna allt & alla men det hjälper inte. Det är bara att genomlida alla motgångar & hoppas på att komma ur dom starkare än innan. Aldrig i livet att jag ger upp.....aldrig. Jävlar i mig så ska jag bli lycklig jag också.Kram E

Detta blir det jobbigaste inlägg jag skrivit här tror jag.....men jag känner att jag måste. Känner sådan tomhet & sorg att det är svårt att hitta ord. På förmiddagen när jag tog en dusch ringde min mobil, trodde det var J igen. Kunde ju inte svara så jag lät det ringa tills det slutade. Det var ett nummer jag inte kände igen. Efter ett tag ringde det igen & jag svarade. I andra änden var en tjej som presenterade sig som XXX & så ett efternamn jag inte uppfattade. Hann undra vem det var & tänka att jag har inget till salu. Sen nämnde hon att hon var Mamma till två barn som jag vet vilka dom är. Förstod då vem hon var & hann även få en stor klump i magen. Kunde känna att det här var inget roligt samtal.Det var alltså min älskade väns Ex i andra änden. Hon hade ett tråkigt besked.....det hemskaste man kan få höra. L finns inte mer, han orkade inte fortsätta kämpa mot alla motgångar han genomgått så han valde att ta sitt eget liv. Hon hade hittat honom tidigare i veckan i hans lägenhet som hon hade tillgång till. Förmodligen hade han gjort det några dagar innan. Efter att hon hittat hans mobil & sett mina mess som jag skickat under veckan som förblivit obesvarade så kände hon att hon ville tala om det för mig.....hon kände att det var något djupare vänskap mellan oss. Är så tacksam att hon hörde av sig. Kunde gått här i ovisshet annars. Har varit i chock idag & det känns oerhört svårt att tänka på att vi aldrig mer kommer höras av, aldrig mer träffas & att det kommer aldrig bli han & jag som jag innerst inne hoppats på. Det gör även så ont ibland & det känns som luften tar slut, lite av panikkänsla. Men det är väl en del av det hela. Kommer bli några jobbiga dagar. Skönt att det finns vänner som lyssnar. Kommer ha kontakt med XXX ang begravning & så, jag känner att jag vill åka dit, det är inte mer än rätt & jag tror att L hade uppskattat det, han betydde ju oerhört mycket för mig. Det som känns skönt är att jag för några veckor sen lät honom ta del av min blogg.....om mina känslor för honom & jag hoppas, trots hans beslut över att inte fortsätta leva tog över kände att han betydde mycket för mig & att han somnade in med ett lugn i kroppen. Samtidigt så önskar jag av hela mitt hjärta honom tillbaka, att han sträckt ut sin hand & bett om hjälp. Älskade L, önskar jag kunde få dig tillbaka, att du inte tagit det sista steget över kanten. Saknar dig så det gör ont. Vila I Frid Älskade Vän.Kram E